Så länge vi båda andas ~ s. 127-128 (Jacob)


"Nu räcker det, Jacob." Sams tankeröst förändrades, fick den där egendomliga klangen vi inte kunde sätta oss upp emot. Alfahannens röst. Han svepte med blicken över alla vargarna i cirkeln. "Flocken attackerar inte Cullens utan provokation. De utgör inget hot mot oss eller Forks invånare. Bella Swan har gjort ett medvetet val, och vi ska inte straffa våra före detta allierade för detta valet."
"Instämmer,"
tänkte Seth entusiastiskt.
"Jag trodde jag bad dej att vara tyst, Seth."
"Hoppsan. Förlåt, Sam."
"Jacob, vart är du påväg?"
Jag lämnade cirkeln, rörde mej västerut för att kunna vända honom ryggen. "Jag ska säga farväl till min far. Det finns tydligen ingen anledning för mej att stanna så här länge."



Dagen hittils har spenderast framför datan, tv:n, tvätten, disken och musik.
Resten av sommarlovet kommer antagligen se ut så.. förutom den dagen som ja hänger me morsan te jobbet och den dan som vi ska till Borås Djurpark eller Liseberg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0